top of page
thumbLarge_JuridiskaForening_20240918 (14).jpeg
Historia

Historia

Juridiska Föreningen vid Stockholms universtitet är en anrik förening vars historia sträcker sig över mer än ett sekel bak i tiden.

 

Nedan visas en grafisk demonstration av JF:s historia genom åren.

1906

Den första juridiska proffesuren vid

Stockholms Högskola inrättades.

1907

En stats- och en rättsvetenskaplig avdelning installerades vid Högskolan. Redan i den första kullen av studenterna fanns det ett antal driftiga personer, som pratade om att bilda en studentförening för juris studerande. De personer som tog initiativet till detta var herrarna Stig Bendixon och Elis Isberg. Detta arbete mynnade till sist ut i ett bildande av en juridisk förening vid Stockholms Högskola med frivilligt medlemskap. Datumet för denna händelse var den 27 november och platsen var Högskolans dåvarande lokaler i det så kallade Lundsbergska huset vid hörnet av Kungsgatan och Vasagatan (Vasateatern). 

 

Lärarna vid den nystartade fakulteten stod bakom detta projekt och föreningens första ordförande var faktiskt professor Birger Ekeberg.

För att stärka föreningskänslan hyrde föreningen ett rum på Upplandsgatan 16. Där uppställdes även fakultetsbiblioteket och ett antal fåtöljer.

Den nystartade fakulteten fick sin examensrätt den 28 september.

Stockholms högskola fick nya lokaler på Kungstensgatan 45, där även Juridiska Föreningen fick utrymme. Lokalen på Upplandsgatan blev därför överflödig.

1909

1913

Medlemskapet i föreningen blev nu obligatorisk. Anledningen till detta var en mindre god föreningsekonomi, samt en önskan att genom ett större medlemsantal skapa en starkare och mer självständig förening gentemot Högskolans allmänna och obligatoriska studentförening. 

 

Fakulteten, som såg positivt på nyordningen, tog de nödvändiga kontakterna med Högskolans företrädare och lyckades driva igenom förslaget. Den 15 maj hade sålunda den nybildade Stockholms Högskolas Juridiska Förening sitt första möte, med följd att den frivilliga föreningen upplöstes den 31 maj och till sin efterträdare överlämnade kassan på 11 kronor och 84 öre.

1920

Den första recentiorsfesten, med den tillhörande recentiorseden, kom till. Mannen bakom denna insats var dåvarande ordföranden Phillips Hult. Innehållet de första decennierna var dock lite annorlunda jämfört med dagens arrangemang; de nyinskrivna skulle till exempel genomgå en så kallad skändning, något som väl närmast kan beskrivas som en mildare nutida inspark. Dessutom placerades recentiorerna längst bort i salen från honnörsbordet räknat. Inspektörn höll sedan, precis som idag, ett anförande riktat till de vilsna och ännu så länge ovetande nya juris studeranden. 

 

Två andra inslag som däremot inte längre finns kvar är ordförandens ironiska tal om lärarna vid fakulteten, samt det obligatoriska spexet. Det senare har ju dock på senare återkommit i en fristående och mycket uppskattad form.

1925

Den för juridiska och humanistiska vetenskaperna nybyggda fastigheten på Norrtullsgatan 2 togs i bruk. Byggnaden kallades dock bland studenter endast för Juridicum. Idag går huset under namnet Kulturgeografen och den juridiska epoken är över.

1927

Juridiska Föreningens första vårbal på Hasselbacken ägde rum den 30 april. Tage Grönwall, som då var föreningens ordförande, introducerade därmed en tradition vilken fortlevde ändå in på 80-talet. Tyvärr så lades detta vår-evenemang ner på grund av svikande intresse bland medlemmarna. En sak som hörde vårbalen till och som dock ännu fortlever är den årligen återkommande tidskriften Walborgaren. Denna lilla humorspridare brukade delas ut vid middagsbordet, men finns numera endast vid det så kallade gröna bordet i C-huset.

1928

Det blåvita kårbandet såg dagens ljus tack vare den blivande klubbmästare Tage Evers, samt den likaledes blivande ordföranden Erik Hedfeldt. Vid samma tidpunkt och genom samma personers försorg tillkom även föreningens idag något bortglömda motto: Justi ut sidera fulgent. Juridik, rättskaffens kamratskap och samhörighet.

1933

Föreningens första fana, som var skapad av konstnären Erik Skawonius, introducerades Motivet var svärdet och vågskalen i huld med svärdspetsen riktad uppåt, på en vit bakgrund och omgärdat av en ring med blå stjärnor samt med kårbandet längst ner.​

1960

Föreningens andra fana inskaffades. Motivet var även på denna svärdet och vågskålen, men nu i blått och med svärdspetsen riktad neråt. Bakgrunden är vit och längst ut på fanan finns ett sinnrikt schacksystem av blåa och vita fält.

1970

Universitetet påbörjade sin gradvisa utflyttning till Frescatiområdet.

1976

Studentkåren flyttade ut från Holländargatan 32 till Frescati och föreningen stod utan någon egen lokal.

1979

Lokalfrågan löstes genom att föreningen hyrde en mindre källarlokal på Inedalsgatan 7B.

1989

Det första spadtaget för Juristernas Hus togs den 2 oktober av dåvarande ordföranden Göran Bergeling, Inspektorn Professor Anders Victorin samt den store välgöraren och sponsorn Reinhold Gustafsson.

1990

Den 30 april lämnade föreningen tillbaka nycklarna till Inedalsgatan, men årets stora händelse ägde rum den 7 november. Det var nämligen då som Juristernas Hus invigdes efter hyllningstal och bandklippning.

1994

Föreningens nuvarande fana införskaffades. Denna har, liksom den från 1960, svärdspetsen riktad nedåt men det blåvita rutmönstret finns nu inte längre kvar. I stället återfinner man i fanans hörn diagonala vita band som stilfullt fyller ut fanans ytterkanter.

bottom of page